Maj! Det är tredje maj idag.. Jag är så förvånad över att vi har gått in i denna månad. I januari kändes den som en oändlighet bort. Nu är det 25 dagar tills vi är hemma. Hemma. På riktigt. Jag smakar på orden. Låter dem rulla på tungan. Hemma. Livs första hem. Där hon kommer lära sig stå, gå och prata. Hennes första jul kommer att firas där. Samma sak gäller hennes första födelsedag. Där kommer hon få sitt första egna rum.
Jag har idag gått 20 hela veckor, 140 dagar. Halvtid. Det har väl inte varit världens lättaste men jag vet redan nu att när jag kommer tänka tillbaka på den här tiden kommer jag att le. Robin kände henne för första gången igår. Sent igår kväll. Gud vad jag älskar honom! Hans leende efter det var det vackraste jag sett. Hon har honom redan runt sitt lillfinger. Utan att ens veta om det.
Det är konstigt men när jag ser på honom vet jag att han kommer få henne att känna sig så speciell som jag gjorde när jag växte upp men utan ångesten eller rädslan. Hon kommer aldrig få för sig att hon behöver prestera för att förtjäna hans kärlek. Jag tackar min mamma och mig själv för att jag inte upprepade mammas misstag. När jag reflekterar över det blir jag stolt över att jag valt en annan manstyp. Inget ont om min underbara mamma - han var bra för henne ett bra tag. När jag tänker på allt jag vet om honom idag får jag för mig att jag inte känner honom.
Robin och jag har diskuterat. Jag har även använt mig av Jacque då jag har svårt att hålla isär vilka skäl som är för min skull och vilka som är för Livs. Jag kommer inte lita på dig med mitt barn. Robin kommer inte lita på dig med hans dotter. Ingen av oss kan komma på vad du skulle tillföra hennes liv.
Jag läste i bloggen och hittade detta: "Dessutom kommer du aldrig att få chansen att göra saken bättre med nästa generation. Jag ska skydda dem från dig för där har jag rätten jag inte har haft hittills." Det är ingenting som har ändrats sedan dess. Det här ämnet kommer vi inte behöva diskutera mer.
"I'm gonna watch you shine
Gonna watch you grow
Gonna paint a sign
So you'll always know
As long as one and one is two
There could never be a father
That loved his daughter more than I love you"
- Paul Simon, Father and Daughter
Gonna watch you grow
Gonna paint a sign
So you'll always know
As long as one and one is two
There could never be a father
That loved his daughter more than I love you"
- Paul Simon, Father and Daughter
.
1 kommentar:
Gillar din blogg Kim men du håller den alldeles för personlig. Är det meningen att det ska vara som en öppen dagbok? Vet att du har det tufft med H men att hänga ut någon som inte har chans att försvara sig är inte likt dig.
Men tycker om att läsa om ditt liv och din liv, hehe ;)
Ha det bra!
Skicka en kommentar