Befrielse

Vecka 22 + 0

Måndag igen och en dag närmare hemfärd. 11 dagar kvar. Nu känns det i hela kroppen att det är slutspurt. Karin och Max åkte hem i fredags efter en väldigt trevlig vecka (minus TP-fiaskot från min sida :P).

När jag skulle somna i natt märkte jag att det var något som fattades. Jag kände efter och till slut kom jag på det: Jag hade inte ångest över någonting! Det var en sån ovan känsla att jag faktiskt hade svårt att somna för att jag är så van vid den. Men det var en osannolik befrielse när jag började räkna upp vad vi nu har fixat. Jag och Robin pluggade hela helgen och första av tre delprov är inlämnade i både Psykologi B och Filosofi A, Robin har fått jobb, all skuld är återbetald, vi kommer hem så snart att jag nästan kan ta på det. Efter det kunde jag för första gången på väldigt länge slappna av. Vet ni vad det resulterade i? Imorse när jag vaknade hade jag en helt annan energi. Jag har på allvar börjat packa inför hemresan, all smutstvätt är sorterad och jag är i full gång med att tvätta undan, jag har gjort mig i ordning ordentligt på jag vet inte hur länge, mina naglar är fixade så att de nu ser fräscha ut, jag diskade undan efter mig på en gång när jag gjorde lunch, jag har tagit mina vitaminer som jag ska. Haha - jag känner för första gången på ett bra tag igen mig själv. Jäklar vad skönt!

Idag ska jag, Robin och My till dr. Alvaro och titta på Liv. Vid klockan 17:00 portugisisk tid är det 3D/4D-undersökningen som gäller så förhoppningsvis får vi för första gången se vår lilla tjej. Förutsatt att hon ligger rätt. Vi får se om vi kan lägga upp den videon också. Blir filmen bra gör vi självklart det. Jag längtar något fruktansvärt efter att lära känna dig Liv! Men det är bra att du ska ligga kvar i mig ett tag till så Robin och jag har tid att komma hem och göra färdigt lägenheten inför din ankomst.

.