Framme...

... och välbehållen.

Jag skulle vilja skriva att jag var helt lugn men eftersom jag är jag kommer ingen gå på det i alla fall. Jag tyckte det var jobbigt att flyga. Speciellt utan Robin eftersom han har en lugnande effekt på mig. Men jag är ändå nöjd. Jag tänkte på att andas ordentligt och att Liv hade det varmt och mysigt i sin egen sköna pool. Det gick bra. Skönt med direktflyg! 4 timmar och 35 minuter - det var helt klockrent.

Joakim, Thea, Mika och min underbara syster My hämtade mig så först fick vi mys- och busstund med de andra paret "systrarna de Klonia". Sen bar det av hem till mamma, Janne, Nora och Ante. Huset var fullt av barn i 8-9 års åldern då Nora hade inflyttningsfest. Jag fick min efterlängtade pizza och en del mamma-mys, låååångt trevligt samtal med My fram till klockan 5 på morgonen (btw - you make me happy) och sen sov jag i samma säng som Nora. En helt perfekt "första dag" hemma för att landa.

Jag saknar redan Robin. Det är en fysisk känsla. Känns som om det värker i kroppen.

På måndag åker jag in till Eskilstuna med mamma för att umgås med Jacque och Emil. Eftersom Jacque har stor tenta kommer jag bara sitta och titta på henne och insupa hennes närvaro medan hon pluggar som ett djur och har ångest. Bra uppdelning tycker jag. Dessutom ska jag umgås en hel del med Emil då jag misstänker att det är vi som kommer fixa med maten :) Jag kommer att bo hos dem fram till fredag.

Nu ska jag äta. Lyxigt med en kock i familjen.

.