Jag känner mig olycklig och irriterad på en och samma gång. Jag saknar Robin! Bara jag tänker på honom har jag lust att ta till lipen vilket känns lagom betryggande och hormon-svajigt. Det var mycket lättare att hålla dessa känslor på avstånd med Jacque och Emil. Tillsammans med dem så känns det som om han är med per automatik. Dessutom saknar jag just Jacque och Emil... Jag vet att åkte ifrån dem tidigare idag men jag gör det i alla fall. Sen skulle jag ha varit med My i helgen men då jag började blöda igen i fredags efter ett par dagars uppehåll så ansåg jag att det är min skyldighet att ta det lugnt. Jag är ju faktiskt sjukskriven hur konstigt jag än tycker att det låter. Hade hon inte fått jobbet på Madeira hade jag nog åkt i alla fall men nu ses vi ju snart.
Jag vill inte tillbaka till Madeira utan jag vill att Robin kommer hem så vi kan börja göra i ordning lägenheten; måla och lägga laminatgolv. Jag har en sådan obeskrivligt stor lust att göra färdigt för bebis.
Imorgon ska jag träffa mormor så det känns i alla fall jättebra. Hela familjen ska dit och fika ett par timmar. Jag saknar henne också. Just nu pratar jag med My i telefon om Isfolket och Henriks Larssons Blodsarvet. Jag älskar att prata böcker med henne. Hon kommer också till mormor imorrn.
"And I miss you like crazy, I miss you like crazy
ever since you went away, every hour of everyday
I miss you like crazy, I miss you baby
a love like ours will never end
just touch me and we're there again"
ever since you went away, every hour of everyday
I miss you like crazy, I miss you baby
a love like ours will never end
just touch me and we're there again"
1 kommentar:
Vi saknar dig också. Precis när du hade åkt sa Emil "Det känns så grått och trist här utan Kim". Vi längtar till på tisdag och vi hatar fredag! Puss puss <3
Skicka en kommentar