Jag kan säga det nu. Säga det jag längtat efter så lång tid. "Vi ses på fredag!" Som om allt var som vanligt. Vilken annan fredag som helst. Min Teija kommer på fredag. Och vi skall prata tills öronen blöder. Prata non-stop i en hel vecka. Självklart ska vi hinna med att vara turister också. Ni kan vara alldeles lugna A&A.
Det är tur att man har så fantastiska vänner här nere. Nord och Mauricio skjutsar oss till flygplatsen på fredag för att hämta Teija, på lördag är det jeep-safari på västra sidan av ön med Jacque, Emil och Oskar, och på söndag ska vi ut och åka i Mauricios bil igen för att uppleva "Nunnornas Dal". Vilket järngäng. Vad snabbt kollegor blir familj här nere.. Av nödvändighet, självklart, men bara i början. Jag är genuint glad över att jag har fått lära känna dessa människor. De förgyller hela tillvaron här nere. Jag tänker göra allt i min makt för att hålla kvar kontakten med min lilla Madeira-familj när vi, någon gång i framtiden, åker hem till Sverige. Nord, Oskar och Sara. Förhoppningsvis vet ni om hur viktiga ni har blivit, och att jag vill att ni ska fortsätta vara viktiga.
Klockan är 00:05 21/10 2009. Den 21:a... Nu har vi varit här i exakt 4 månader. Och om 2 månader och 10 dagar kommer våra fötter röra svensk mark igen. Vintersemester i Sverige känns välbehövligt och mysigt. Jag kan verkligen sakna höstmörkret. I vanliga fall då alla blir deppiga i Sverige blir jag på myshumör. Tur att jag har Robin. Allmänt. För allting. Han är bra ur varje aspekt. Han ligger här brevid och säger att han trivs med mig. Han är helt underbar, Vi firade 20 månader i lördags. Känns stort. Och bra.
Nu ska vi sova. Kanske spelar lite Heroes V först. Ni vet, istället för godnattsaga.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar