Lite färg och massor av böcker..

Hur ska jag göra för att den här vistelsen på Madeira inte ska kännas som en semester?

Robin och jag går till jobbet vid kvart över sju och då är det ljumt, varmt, ute. Solen skiner och alla på jobbet är snälla, trevliga och tillmötesgående. Det enda är väl backarna.. Ta inte ens upp dem! Det positiva är i och för sig att jag kan äta vad som helst för efter det att jag har gått hem från jobbet EN gång så är det borta.

Vi bor tillsammans med Jonathan och Helena från jobbet, hur trevliga som helst, i en företagslägenhet som är helt okej om man bortser från läget. Vi har tittat på lite lägenheter men har egentligen inte särskilt bråttom så vi får ser var vi hamnar tillslut.

Än en gång; tack till Jacque och Emil, mormor och Teija för att ni gör den här första månaden till en bra upplevelse.

Jag lär mig snabbare än jag någonsin hade trott var möjligt med tanke på hur lite jag kan om mitt jobb. Det känns lite bra... Lite stolt :)

Jag saknar Nora. Och Teija. Och mamma. Och Ante. Och Rakel. Och Ibbe. Och mormor.

Ja.. listan kan göras lång. Men det känns inte verkligt. För långt borta.

"Now you know. No one’s ever loved anyone as much as I love you."
Bella Cullen, Breaking Dawn, Chapter 39, p.753