Efter ett SATC-maraton

Carrie Bradshaw: "If you love someone and break-up, where does the love go?"

Jag har funderat på hur mycket känslor du investerar i en person när du har en relation. Vilken relation som helst faktiskt - föräldrar, vänner och pojk/flickvänner.
För oundvikligen gör vi ju det - investerar massor av känslor i de människor som betyder något. Vad händer då med dem som försvinner? Som inte fortsätter vara viktiga?

I vissa fall försvinner den aldrig. Den brinner på svag låga och det är en känsla du kommer bära med dig resten av livet. Andra gånger handlade dina känslor inte om den andra personen utan dina behov att projicera dina fantasier på någon annan. Då försvinner dem i takt med att du utvecklas. Av egen erfarenhet kan jag säga att vissa relationer blir till starka negativa känslor. Ofta i proportion till hur mycket du kände för den individen. Är det bara för att energin måste omvandlas till något? Den måste "ta vägen" någonstans?

-----------------------------------------------------------------------------

Den här veckan blir mycket åkande fram och tillbaka. Tjejmaffian skall återförenas. Heligt. Och Robin fyller 20 år! Jag ska laga mat (kommer ta kort på det) och vi ska dricka champange och lyxa till det. Onsdag blir antingen firande med Anton som är färdig med ansökan idag (GRATTIS!) eller tjejkväll med My och Teija. Jag lutar mot alternativ nummer 2 då grabbarna kan få en egen kväll. Dessutom saknar jag verkligen oss! Det är mäktigt att ha personer i ens liv som man vet att man kommer bli gammal med. Oavsett vad som händer. We will stand tall.

When you're weary, feeling small,

When tears are in your eyes, I will dry them all;

I'm on your side. When times get rough

And friends just can't be found,

Like a bridge over troubled water

I will lay me down.

Like a bridge over troubled water

I will lay me down.

.